Har ni någonsin vaknat upp och känt er dygnraka? Alltså, utan att ni druckit en droppe dagen innan? Det är i alla fall så jag har haft det i Miami. Hade något svårt att vänja mig med tidskillnaden och när jag väl var nykter igen så var det dags att åka hem. Så nu är jag full igen. Fast den här gången kan det bero på att jag hade 6 timmars väntetid på flygplatsen i Köpenhamn. Drack vin som en galning i brist på annat att göra. Tänkte att jag ändå inte skulle träffa någon jag kände. Hade fel. Hamnade brevid Johannas mamma på planet hem till Västerås. Skyllde mitt sluddrande på tidsskillnaden men min andedräkt kan ha avslöjat mig…. På tal om avslöjande andedräkter så kunde jag utan problem upptäcka att Mathias dagen till ära käkat en påse grillchips. Vad i hela friden tänker killar med egentligen? Den romantiska och passionerade välkomstkyssen uteblev. Nåväl, Miami var i alla fall bra. Hade längtat efter att få känna mig lite extra snygg i jämförelse med alla blek-feta amerikanare. Tyvärr med fick jag uppleva det motsatta. Baywatch brudarna var varken bleka eller feta. Hade sällskap av en dansk kollega. En trevlig sådan. Vi pratade danska och svenska varje förmiddag men när tröttheten slog till blev det engelska och framåt kvällen förstod vi inte varandra överhuvudtaget. Blev mycket fundersam när hon pratade om sin balle. Som hon dessutom hade ont i. Hon fick massage två gånger i veckan för att ta bort smärtan. Herregud… på ballen???? Hur skulle det se ut?
Det var tydligen skinkan hon pratade om. För att inte tala om alla missförstånd när jag ville käka frukost (=lunch på danska) eller när jag försökt förklara på danska att frukost var det svenska ordet för morgon-bröd (=stånd på danska). Totalt förvirrat.
Jobbade mest men den lilla fritid som jag hade utnyttjades på bästa sätt. Jag shoppade alltså. Gick vilse i ett köpcenter.. Fick ringa efter min danska kollega som hittade mig efter att fått leta upp en karta. Allt är verkligen gigantiskt stort i USA, även jag numera. Vill även passa på att säga förlåt till Agge. Tror att jag puttat ner henne på topp-listan över långa bloggar…Vi ses hos Johanna på torsdag!
Pamela Olsson